Hej alla fina människor där ute!

Nu har jag massor att berätta för er . Vi kan ju börja med att JAG HAR FÅTT SOMMARLOV! Nu kan jag lova er att det blir mycket segling. Så himla taggad!

Jag börjar med att berätta om seglarskolan. Något av det roligaste den här veckan. Vi har inte haft seglarskola förut i Hampetorp, så det här blir en ny grej. Vår tanke med seglarskolan är att barnen ska få en trygghet på vattnet, få vattenvana, få skratta mycket och förstå varför segling är så roligt.

Därför sätter vi inte ut barnen i varsin optimist, skriker på dem från vår följebåt och hoppas att våran röst kommer fram så att barnen förstår vad de ska göra. Det är nog därför många barn slutar. Istället tog vi ut två 606:or. Sen var vi en ledare i varje båt som hjälpte till och coachade, då kom vi nära barnen och kunde förklara vad som hände direkt, ute på vattnet, utan att behöva skrika.

I tisdags blåste det väldigt mycket och vi ville inte att något oväntat skulle hända. En 606:a kan välta och det är ingenting vi borde utsätta barnen för, iaf inte första gången de seglar. Vi löste det genom att ta ut en båt med bara försegel och den andra med fullt ställ (både för- och storsegel). I min båt där alla segel var uppe fick barnen fokusera på förseglet, jag höll i storseglet och rodret, då hade jag full kontroll på båten och kunde bestämma om vi skulle luta lite eller om båten skulle vara plan. Hos mig fick de lära sig hur en byvind såg ut på vattnet, hur man skulle göra om man blev rädd och sen fick de känna på lite fart i båten. Vi kom till och med upp i surf med 606:an. I den andra båten (som inte hade något storsegel) fick de känna på hur det var att styra och de fick känna att det inte var läskigt med segling.

Efter seglingen så bjöds det på korv och saft, då fick barnen prata om vad vi gjort under dagen och berätta vad de tyckte var roligast.  En av killarna kom till mig i början av dagen och sa att han aldrig skulle komma tillbaka, eftersom segling var tråkigt och att han hellre ville vara hemma. Efter seglingen frågade jag honom om han skulle komma veckan efter, jag fick ett ”ja” till svar.

Vinden höll i sig hela kvällen så jag passade på att segla laser. Det var faktiskt bra vågor, trots att jag seglar på Hjälmaren. Så med mycket vind och vågar, hade jag en riktigt bra träning.

På onsdagseftermiddagen fick jag ett samtal där det var en kille som frågade mig om jag ville vara med på ett event som seglarledare. Eventet var för ett jobb där vi skulle segla med två Weta-båtar och två katamaraner.  Jag hade bara seglat Weta en gång förut, i nästan ingen vind. Men det lät som en rolig grej, så jag tackade ja. Så på torsdagen efter skolavslutningen blev jag hämtad och vi åkte till Katrinelund, stället som vi skulle ha eventet på. Där väntade en ribb på oss som vi skulle åka över till Hampetorp med och hämta en av        Weta-båtarna. Tanken var att vi skulle bogsera den till Katrinelund efter Ribb-båten. Jag fick äran att sitta i Wetan och det sprutade så mycket vatten så jag hade ingen aning om det regnade eller om det bara var från båten. Bogseringen tog en timme och när vi kom fram så åt vi och riggade. Sen kom alla som skulle testa segling. Jag måste säga att jag var ganska nervös, det blåste ganska mycket. Segla med någon som aldrig seglat förut i en båt som jag nästan aldrig seglat själv. Menmen, det gick bra och alla var nöjda efteråt. Vi seglade gennaker och planade en hel del så det var en rolig segling för oss alla.

I helgen så var jag i Grythem med min klass och sov i en stuga. Det går att segla dit från Hampetorp, dock tar det ganska lång tid eftersom det är över hela sjön. Mina föräldrar kom på att de ville testa nya seglen och erbjöd sig att hämta mig. Problemet var att när alla lämnade stugan så lämnade mina föräldrar hamnen i Hampetorp. Jag hade alltså några timmar att döda i Grythem. Jag hittade iaf några ifrån Hampetorps båthamn där och en av dem var så snäll så att han erbjöd sig att ta med mig till Hampetorp. Han skulle ändå segla ensam egentligen så han behövde en gast. Trots att vi båda seglat samma väg hur många gånger som helst så tappade vi bort oss och seglade förbi Vinöleden. En led som är väldigt svår att missa. Menmen, sånt som händer. Vi kommer nog dock få höra det ett tag.