Ännu en sån där helg som gör att man blir lite gladare, lite mindre stressad och ännu mer taggad på segling. Det känns som att jag alltid skriver det, men det är faktiskt sant. Segling är det bästa jag vet och det som gör att jag klarar av resten av livet. Jag kan må hur dåligt som helst, men så fort jag kommer ut på vattnet så försvinner det.

Just nu har vi en stressig period i skolan, veckorna innan lov brukar vara så har jag märkt. Därför var det extra skönt att komma hemifrån, tänka på annat och slappna av på riktigt.

Jag har varit på ett läger med seglare som inte går på något seglargymnasium. Lägret handlade mycket om hur man ska planera sin träning, sin styrketräning, lägga upp sina mål, sin kost och hur det är att segla en tvåmans-båt (något som jag blev väldigt sugen på).

Vi åkte redan på fredagen, den dagen kom alla som behövde åka långt för att komma till Bosön. Våra rumsgrannar beställde Onlinepizza, trots att jag för någon timme sen åt på Tacobar och för en halvtimme sen drack en smoothie så beställde vi pizza vi ifrån vårt rum också. När pizzan väl kom, efter tre telefonsamtal på engelska och mycket krångel med adressen så var det fel pizza och den var kall. Menmen det var ju i alla fall pizza.

Dagen efter så kom Anton Dahlberg, han berättade mest om hur han hade lagt upp sin träning i vår ålder. Det som slog mig var att han inte egentligen pratade om sina prestationer utan försökte verkligen ge oss tips, berättade vad han hade gjort fel, så att vi skulle kunna undvika dem. Han nämnde ingenting om att han bara för några dagar sedan, hade vunnit mästarnas mästare i segling. Det tyckte jag var inspirerande.

(bild tagen från Daniel Stenholm på seglarförbundets sida) 

Vi gjorde en massa grejer på Junior camp, men det roligaste var i alla fall att segla Spitfire.  Om ni inte har hört talas om båten förut, så är det en 2-mans katamaran där båda står i trapets och båten seglas med storsegel, fock och genaker.

Jag hade aldrig seglat en båt med trapets förut, ”varför har jag inte gjort det?”, frågade jag mig själv när jag stod där i selen, genakern var uppe och båten accelererade. Allt gick mycket fortare än i de båtar jag seglat innan och det var himla kul att segla med Gustav. Den här gången var det inte jag som skrek vad alla skulle göra eller hur vi skulle segla. Istället skrek Gustav på mig och jag lovar, jag hade fullt upp att göra allt han sa och fokusera på det så att det inte blev fel. Vi hade ett riktigt bra teamwork för att vara första gången vi seglade båten.

Jag kan säga att jag log genom hela seglingen och speciellt när byvindarna kom och vi seglade genaker, då tjöt jag av lycka.

Innan vi åkte hem spelade vi rullstolsbasket, det måste ni verkligen prova! Jag lovar, det är mycket roligare än vanlig basket.

Den här helgen gav mig mycket inspiration och väldigt mycket funderingar kring 2-mans segling. Jag älskar att segla laser och att ta alla beslut själv, men det finns ju så många andra båtar som går så mycket fortare.

En video från seglingen hittar ni här

Bilderna är tagna av Lidingö jolleseglare och svenska seglarförbundet.