Jag är nu hemma ifrån en lasertävling i Arkösund. Med svaga vindar och regn så lyckades vi ändå ha en riktigt bra helg, mycket på grund av bra gemenskap. Helgen startade på Willys, där vi laddade upp med standard matsäcksmaten: majs, barnmat, Wasa-knäcke, nyponsoppa och festis. Alla som rynkar på pannan och tänker ”barnmat är ju för småbarn”, får helt enkelt tänka om. Det är det smartaste man kan äta på tävlingar, man får energi fort och det går snabbt att få i sig + att det inte ar någon plats. Nog om barnmat, vi åkte till Arkösund med sommarlåtar spelandes på hög volym, blå himmel och massor av bullar i bilen. Resan ner var alltså inte alls jobbig, tvärtom, väldigt mysig!

Väl framme så lastade vi av båtarna och skyndade oss till stället där vi skulle bo. Ett gulligt torp, inte alls långt ifrån hamnen. Där skulle vi sova hela helgen, jag, Ella, Moa och Alva. Vi åt mat och sen gick vi och la oss, eller kanske rättare sagt, la oss och pratade. Självklart kan vi inte bara gå och lägga oss, vi måste ju minst prata en timme först.

Dagen efter var det regn, typiskt. Trots att det var kallt och att det regnade så var vi taggade och för tre av oss var det första tävlingen för i år. Jag var taggad eftersom jag ville se om min träning hade gett resultat. De två första racen gick helt okej, jag behöver fortfarande träna på mina starter, men jag känner att jag får fart i båten och att rullslagen och rullgipparna börjar sitta. I sista racet fick jag en bra start men på grund av en situation vid ett länsmärke så tappade jag väldigt många placeringar och jag gick i mål långt bak i fältet. Från det racet får jag ta med mig att jag faktiskt kan få en bra start om jag bara tuffar till mig lite och att jag även måste träna på rundningar.

På kvällen somnade vi till ”Grabben i graven bredvid” efter att vi ätit massor av popcorn.

Dagen efter hissade de apan uppe på land på grund av att det blåste för lite. Apan betyder att det antingen är för lite eller för mycket vind för att vi ska åka ut och när den tas ned så är det minst 1 timme till start. Det kom till slut vind och vi hann genomföra 3 race även denna dag. För mig gick det inte så bra, men jag får se den här helgen som en träning inför JSM och att jag hittade saker som jag måste förbättra.

Självklart stannade vi på vägen hem och köpte mat på max.

Slutligen vill jag tacka Alva och Alvas familj för att vi har fått sovit hos er och för att ni har ställt upp så mycket.

Moa säger alltid ”fantastiskt” och så skulle man faktiskt kunna beskriva vår helg.

Jenny